CTG: så läser du kurvan för värkar och barnets hjärtljud

Kanske låg du med CTG på förlossningen och undrade varför siffran på skärmen var så låg fast värken gjorde riktigt ont. Eller så letar du efter något som kan mäta värkar hemma. En CTG registrerar barnets puls och värkarna. Hur ofta värkarna kommer syns tydligt på kurvan. Hur starka de är, eller hur ont de gör, visar den däremot inte på ett pålitligt sätt.

Vad är CTG?

CTG är en förkortning av det engelska ordet cardiotocography, på svenska kardiotokografi. Apparaten mäter barnets puls och när livmodern drar ihop sig i en värk (1177). Det är en form av fosterövervakning. Verkar barnet må dåligt under förlossningen kan den behöva skyndas på (1177).

Barnmorskan fäster oftast två dosor på magen, och de sitter fast med bälten. En del apparater har sladdar, andra är trådlösa. Den ena dosan mäter barnets puls, den andra registrerar när livmodern drar ihop sig. Tycker du att bältena känns obekväma, säg till. Det går att ordna så att det blir så bekvämt som möjligt (1177).

En del CTG-apparater mäter också din egen puls med en liten dosa på fingertoppen. Det görs för att vara säker på att det är barnets puls som registreras. När vattnet har gått och livmodertappen har börjat öppna sig kan barnets puls i stället mätas med en elektrod på huvudet, en så kallad skalpelektrod (1177).

CTG-apparaten börjar mäta direkt. Mätningen behöver oftast pågå i 20 till 30 minuter för att personalen ska få ett bra underlag för en bedömning. Övervakningen påverkar inte barnet, och det enda du märker av är bältena (1177).

Så läser du en CTG-kurva

På skärmen eller pappersremsan ser du två kurvor. Den övre visar barnets puls i slag per minut. Den nedre visar värkarna.

Barnmorskan eller läkaren tar hänsyn till många saker när de bedömer en CTG, skriver 1177. Det kan till exempel vara hur barnets puls är i förhållande till värkarna. Pulsen ska inte vara för hög eller för låg, och kurvan visar också hur barnet återhämtar sig mellan värkarna.

Hur en CTG-tolkning kan se ut i detalj visar brittiska NICE:s riktlinje för fosterövervakning under förlossningen. Den bedömer fyra delar av kurvan och räknar de här värdena som normala:

Del av kurvan	Vad som menas	Normalt enligt NICE
Värkar	hur många värkar som kommer på tio minuter	färre än 5 på tio minuter
Baslinje	pulsen som kurvan ligger runt, räknad över tio minuter	stabil, 110 till 160 slag per minut
Variabilitet	hur mycket kurvan svänger kring baslinjen	5 till 25 slag per minut
Decelerationer	tillfälliga dippar i pulsen	inga, tidiga decelerationer eller variabla decelerationer som inte utvecklar oroande drag

NICE graderar varje del som vit, gul eller röd. En kurva där alla fyra delarna är vita räknas som normal. En gul del gör kurvan misstänkt, och en röd del eller två eller fler gula gör den patologisk. NICE skriver samtidigt att klassningen bara är en del av bedömningen: personalen ska väga in dina riskfaktorer och hur kurvan förändras över tid. Vilken mall din förlossningsavdelning använder kan du fråga om. Enskilda siffror på skärmen behöver du inte tolka själv.

Den nedre kurvan läser du så här: varje värk syns som en kulle som stiger och sjunker igen. Räknar du kullarna under tio minuter vet du hur många värkar du har på tio minuter. Det är samma mått som till exempel 1177 och Karolinska Universitetssjukhuset använder när de beskriver när det är dags att ringa eller åka in.

CTG och värkar: varför kurvans höjd inte visar hur stark värken är

Det är lätt att tro att ju högre utslag, desto starkare värk. Men 1177 skriver att dosan på magen kan visa när det kommer en värk, men inte hur stark den är. Dosan sitter utanpå magen och mäter inte trycket inne i livmodern. Behöver barnmorskan veta hur stark en värk är kan CTG-apparaten mäta trycket inne i livmodern, med en liten mätare som förs in genom slidan och upp i livmodern (1177).

En liten amerikansk studie av Miles och kollegor från 2001 visar samma sak. Hos 20 kvinnor i aktiv förlossning, i vecka 36 till 41, registrerades värkarna under två timmar på två sätt samtidigt: med en dosa utanpå magen och med en tryckmätare i livmodern. Hur ofta värkarna kom stämde bra överens mellan metoderna. Värkarnas höjd och längd stämde dåligt. Studien är liten, och deltagarnas BMI låg i median på 31,8. Forskarna drar slutsatsen att man i den gruppen inte enbart bör förlita sig på den yttre mätningen.

Smärta kan ingen apparat mäta. Hur en värk känns vet bara du. Säg därför till barnmorskan hur du mår, även om kurvan ser låg ut just då.

CTG visar inte heller om värkarna öppnar livmodertappen. Det känner barnmorskan efter med fingrarna vid en undersökning i slidan (1177). Skillnaden mellan sammandragningar under graviditeten och värkar som leder till förlossning står i sammandragningar.

När görs CTG?

CTG under graviditeten

En CTG kan också användas om barnet behöver övervakas under graviditeten (1177). Några exempel från 1177:

• vid ett vändningsförsök
• vid minskade fosterrörelser, då en del behöver undersökas med CTG och ultraljud
• när graviditeten går över tiden, då barnets hjärtslag kontrolleras med en CTG-registrering

Från vecka 24 bör du känna fosterrörelser någon gång varje dag. Känner du inga rörelser, eller märker du under mer än två timmar en tydlig skillnad mot hur barnet brukar röra sig, kontakta din förlossningsavdelning. 1177 skriver att det alltid är viktigt att söka vård för minskade fosterrörelser, även om du har varit där förut.

Kontakta också vården om det kommer vatten eller vattniga flytningar från slidan, om du får smärtsamma sammandragningar som kommer tätare och med jämna mellanrum och inte slutar när du vilar, eller om du känner ett kraftigt tryck nedåt. Är du i vecka 22 eller senare kontaktar du genast en förlossningsavdelning. Är du i vecka 21 eller tidigare vänder du dig till en barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning (1177).

Undrar du varför du får CTG, fråga gärna barnmorskan.

CTG på förlossningen

När du kommer in till förlossningsavdelningen registreras oftast barnets hjärtljud med CTG (1177). 1177 i Region Östergötland beskriver hur barnmorskan vid ankomsten gör en CTG för att lyssna på barnets hjärtljud och se hur ofta sammandragningarna kommer. Oftast gör barnmorskan också en undersökning i slidan för att se hur öppen livmodermunnen är. Är du inte i aktiv fas får du ofta åka hem och vänta in ett mer aktivt värkarbete.

Hur ofta och hur länge CTG används under själva förlossningen beror på hur förlossningen går och vad apparaten visar (1177). Ibland behöver läkaren ta ett litet blodprov från den del av barnet som har kommit längst ner, ett skalpblodprov. Det visar om barnet får tillräckligt med syre. Får barnet för lite syre kan du behöva byta ställning, ett värkstimulerande dropp kan stängas av eller gå saktare en stund, eller så avslutas förlossningen med sugklocka eller kejsarsnitt (1177).

Finns det en CTG-app?

En app kan inte ersätta CTG. Inte heller vår värkapp mäter något på kroppen. Du trycker när värken börjar och när den slutar, och appen räknar ut längd och intervall. Hur det går till står i så räknar appen.

Hur barnet mår kan en sådan app inte visa. Det bedömer barnmorskan eller läkaren, till exempel med CTG. Appen sköter däremot räknandet när du sitter hemma mitt i natten och vill veta om pauserna blir kortare, och den säger till när regeln du har valt är uppnådd.

Anteckna värkarna hemma innan du åker in

Hemma registrerar ingen CTG dina värkar. Det du själv kan hålla koll på är hur värkarna utvecklas över tid.

• Skriv upp när varje värk börjar och slutar, med klocka och papper, i värktabellen eller med värktimern online.
• Skriv upp när vattnet gick och hur fostervattnet såg ut.
• Notera om du blöder och om barnet rör sig som vanligt.

Karolinska Universitetssjukhuset vill att du ringer om du har smärtsamma värkar som kommer regelbundet, två till fem värkar inom tio minuter. 1177 skriver att det brukar vara dags att åka in när värkarna är upp emot en minut långa, när det kommer tre till fyra värkar inom tio minuter, eller båda. Ring alltid förlossningsavdelningen innan du åker dit (1177 Region Östergötland). Har din förlossningsavdelning sagt något annat, gäller deras råd.

Dina anteckningar ersätter ingen undersökning, men barnmorskan får en snabb bild av hur värkarna har utvecklats. Hur du tar tid på värkarna står i klocka värkar, och när det är dags att ringa i när ska man åka in till förlossningen.